Elak gubbe med körkort

Fick bevittna en argsint gubbe ”in action” idag när jag åkte hem från jobbet.

Jag låg efter honom och hans Volvo i en rondell i city. Vid utfarten ur rondellen finns ett övergångsställe. Eftersom klockan var strax efter 17, var det rätt många som ville gå över åt båda håll.

Gubben i Volvon framför mig blev irriterad och tutade åt gångtrafikanterna. Antagligen tyckte han dom gick för sakta, eftersom två kvinnor gick avslappnat och pratade med varandra. Sedan skuttade han med bilen några gånger samtidigt som han tutade några gånger till. Gubben trodde nog att hans agerande skulle skrämma gångtrafikanterna, men istället blev dom så uppretade att dom stannade mitt på övergångsstället. Dom var väl ungefär fem stycken, kanske fler, både kvinnor och män. Då kör gubben! Han höll på att köra över en tjej!

Men gubben nöjde sig inte med det. Efter att ha kört över övergångsstället och en liten bit till, stannade han bilen och klev ur. Antagligen för att några av övergångarna boxade på gubbens bil när han försökte köra över dom. Gubben gick ilsket mot övergångsmänniskorna. Eftersom jag hade kört efter gubben så stod jag med bilen så att jag hade övergångsstället bakom mig. Jag vevade nyfiket ner sidorutan på passagerarsidan för att höra vad som sades, men de var för långt borta, jag hörde inte ett ljud. Det lilla jag såg genom de svarta bakrutorna var att både gubben och övergångsmänniskorna vevade med armarna. Kändes som jag var i sydeuropa…

Jag tänkte lite elakt att det skulle ha varit spännande att tuta lite eftersom hans bil stod i vägen för mig, men jag tordes inte reta upp honom mer.

Efter en liten stund, kanske fem minuter, kom han tillbaka, satte sig i bilen och körde aggressivt därifrån.

Jag tog bilnumret och har kollat upp gubben på nätet, hittade till och med en bild på honom.

Dåren borde inte ha körkort!

 

Lekstund på morgonen

Imorse när jag gick ut med Devil och Ayla (Flisa följer aldrig med, hon är morgontrött), hände något trevligt för Devil…

Det började med att jag tappade Devils koppel innan vi hunnit ut på gatan. Det har hänt förut att jag dribblat till det, men det brukar aldrig vara något problem eftersom han aldrig brukar dra iväg. Men just denna morgon vädrade han något i luften, så han gick före mig ut på gatan och brydde sig inte om mina stanna-kommandon. Vips kom två av grannens fyra hundar nedspringandes från deras tomt. Jag vet inte vilken ras, men dom ser ut som vit-gråa lapphundar ungefär. Devil tyckte det var så trevligt att han följde med dom hem. Jag fick hämta honom där…

Tålamod!

Har nyss kommit in efter en tre timmar lång promenad med Devil. Vi gick till slalombacken och tillbaka för att hälsa på hussarna som åkte slalom.

Direkt när kom innanför dörren började Devil springa runt som en tok och jaga Ayla i hallen, suck. Jag är helt slut men inte han tydligen.

Guud vad jag önskar att han var 4 år istället för snart 1½. Enligt uppgift så lugnar Dobermann sig när dom passerat 3 eller i värsta fall 4 år.

Han är helt hopplös att promenera med… HELT hopplös… huvudet far på honom hela tiden, annars kan han ju missa något. Extra jobbigt blir det ifall man möter någon eller ännu värre ifall det kommer någon bakom, då måste han ju kolla och då vänder han sig helt om, och går baklänges… dubbelsuck…

Men det går ändå bättre och bättre känns det som, men det är tålamodskrävande som sjutton.

Fästingbiten?

Flisa ser ut som en gammnucka, hon tar sig fram haltande, men verkar inte alls lida av det. Hon är för det mesta på superbra humör.

I mellandagarna, när jag var sjuk, hade jag tv:n på när jag pusslade. Jag hajade till när jag såg att ett program handlade om en hund som blivit lam i bakbenen, precis som Flisa blev. Det var ett veterinärprogram på Animal Planet; Bondi Vet. Dom konstarerade rätt snabbt i programmet att hunden hade blivit sjuk p g a ett fästingbett, dom hittade ingen fästing, men bettet fann dom efter lite sökande i pälsen. Två dagar tog det för hunden att bli helt återställd efter att dom gett den motgift. Jag kan inte sluta fundera och jämföra… Vi frågade veterinären när vi var in med Flisa, om hennes förlamning kunde bero på fästinggift, men han sa nej. Det konstiga var att hon efter några dagar vägrade att äta korv, jag trodde då att hon var döende, korv tycker hon är det bästa som finns. Hunden i programmet kunde inte heller äta eftersom fästingens gift påverkade sväljreflexen… Det är nu snart ett halvår sedan Flisa blev lam och hon är inte ännu helt återställd. Kommer hon någonsin att bli det?

 

Bilförsäljartrubbel del 3

Nya problem med Northcar…

Opeln vi köpte för drygt två månader sedan har krånglat ett tag vid start. Ibland går motorn igång bara halvt, det låter helmysko, så man skyndar sig att stänga av. Den har också börjat läka olja… suck…

Vi beställde tid hos Northcar och lämnade in bilen idag för lagning. Det visade sig vara fel på startmotorn, samt några dåligt åtdragna bultar någonstans på motorn. Trodde ju inte att det skulle vara något problem eftersom vi inte haft bilen i tre månader ännu… men säljaren verkar skitsur på oss och meddelade att garantin inte gäller. Vi skulle själva betala hela kalaset à ca 7000 kr.

Då växte hornen ut på mig igen. Jag surfade runt på nätet på lunchen och hittade en massa matnyttigt på diverse sidor; Motorbranschens riksförbund, Konsumentverket samt Allmänna reklamationsnämnden.

Stärkt av all kunskap har jag skickat ett mejl till säljaren med kopia till hans chef, där jag bestrider att garantin inte gäller samt beklagar att jag inte kan rekommendera Northcar till någon.

Spännande att se vad dom kommer med för motdrag…

Belöning

Den nya taktiken lönar sig…

Devil blir såååå frustrerad av dessa långsamma promenader att han tittar upp på mig
Vi som har tränat så mycket kontaktövningar utan större respons.
Hurra!

När han tittar upp på mig ser det ut som han undrar;

1. Vad det tagit åt matte?
2. Har hon blivit sjuklig?
3. Varför i hela världen går vi så sakta?

Ny taktik

Efter att i oräkneliga månader försökt få Devil att inte gå framför mig på promenaderna, har jag nu börjat med en ny taktik…

Så fort han passerat gränsen jag satt upp, så stannar jag och han får backa. Han blir så frustrerad att han skriker och skäller.  Efter bara två promenader med denna nya taktik märks det skillnad. Folk som ser oss får tycka vad dom vill har jag bestämt, men jag är lite orolig att dom ska tro att jag slår honom eller nåt eftersom han skriker så…

 

Jul och nyår

På juldagen var Devil ute med Ludde i två timmar. Hundarna sprang lösa i det härliga vädret. Devil var så lycklig. Han kollade vad Ludde gjorde och så gjorde han likadant. Vi kommer att träffas fler gånger.

I mellandagarna blev jag förkyld och var tvingad att vara hemma hela veckan från jobbet. Vet inte om det beror på att jag inte hade några långkalsonger på hundpromenaden . Förkylningen började med lite halsont, sedan kom tusen nysningar och rethosta, allt på samma gång. Det gjorde fruktansvärt ont i halsen när jag hostade, kändes som om det var ett stort sår i strupen. Som tur var hade jag fått ett pussel i julklapp så jag var inte sysslolös.

På nyårsafton kände jag mig lite bättre, det halsonda var inte lika starkt och nysningarna kom sällan. Vi gick mellan vårt hem och grannens på kvällen. Vid tolvslaget var vi hemma för att alla djuren inte skulle bli rädda. Det var mer smällare än vanligt i området. Både Flisa och Ayla gömde sig men Devil verkade oberörd.

Sippi har varit hos oss hela tiden, eftersom hennes matte tog bilen till Norge för att hälsa på en kompis. Sippi är otroligt social. Om det inte finns någon människa i närheten vill hon vara med hundarna, trots att dom är rätt farliga. Hon kryper under grinden från vardagsrummet till hallen och hoppar upp i ett av fönstren. Där sitter hon på fönsterbrädan och tittar ner på hundarna. Hon fräser när dom vill leka med henne, men hon har aldrig klöst mot dom.

Ny på jobbet?

Detta med bilaffärer på NorthCar har blivit en följetong… Idag måste jag ringa bilförsäljaren vi haft kontakt med och fråga om han är ny på jobbet.

Det är nämligen så att vi bytt in två bilar och köpt två andra på NorthCar. En av bilarna är Renaulten som jag skrivit om tidigare, den andra bilen vi bytt in är en Nissan, den affären skedde ett bra tag innan Renaulten. Nu visar det sig att säljaren inte löst hela restskulderna på någon av bilarna. Det är några tusenlappar kvar på båda bilarna, vilket innebär att vi fortfarande står som ägare på fordonen. Vi betalar alltså skatt och försäkring för fyra bilar istället för för två.

KUL? NEJ! Jag tycker sådant här är SKITJOBBIGT. Nu är det inte bara Devil som ser till jag inte kan sova på nätterna!

Varför kan inte allt bara funka?

 

---

 

Har nu pratat med säljaren.

På Renaulten ska tydligen hela restskulden vara betald, trots att jag fått en räkning. Och tydligen har vi kommit överens med honom om ett belopp att lösa på Nissan. Märkligt! Har aldrig förut varit med om att inte hela restskulden har justerats vid en bilaffär…

Men, jag orkar inte bråka, utan får betala nästan 2500 kronor för att kreditspärren ska försvinna från Nissan. Kanonbra så här precis innan jul. Grattis! Vi står i alla fall inte längre som ägare till bilarna vilket är en klen tröst.

Jag vet i alla fall vilka jag inte ska anlita vid nästa bilaffär.

 

God Jul och Gott Nytt År

Flisa gillar inte kläder, hon blir lite stel….