Vägning

Igår var vi och vägde klumpedunsarna. Lillen har fastnat på 68 kg, Moltaz går upp ca 1 kg i veckan, väger 64,9 nu.

Bilbyte

Nu har vi utnyttjat skrotningspremien som Renault delar ut. Vi skrotade vår gamla Chrysler som drog 1,5 liter milen och köpte en sprillans Dacia Logan som drar 0,7 liter milen.

Vi har letat och letat efter en bil som inte är en buss, men som rymmer två monsterhundar. Plötslig var den bara där; Dacia Logan. Stor som en vanlig personbil men med lite högre tak. Perfekt.

I samma veva passade vi på att köpa en blå Renault Clio också.  :-)

Någon som vill köpa en billig men superfin Volvo V70 diesel? Här är en länk till annonsen!

Lördag på Arken

I lördags var vi på Arken i några timmar. Det var gratis fotografering av hundar. Såklart måste vi dit med våra fyra. Jag hade en önskan om att få alla tillsammans på en bild. Eftersom alla våra hundar älskar att vara på Arken, hoppades jag på att Flisa skulle glömma bort att Lillen och Moltaz är lite otäcka.

Vi började med att ta in de små; Flisa och Ayla. Till fotografens förvåning bad jag honom att hålla de små, medan vi hämtade de stora i bilen.

När vi hade alla hundar på plats inne på Arken, fick vi börja med att försöka få upp Lillen och Moltaz på foto-podiet, som var en halvmeter ovan golv och precis så stort att de fick plats att ligga skavfötters. Lite trixande var det innan det blev bra. När de väl låg på plats fick vi skynda oss att sätta Flisa och Ayla framför dom innan Lillen och Moltaz fick för sig att hoppa ner, och innan Flisa upptäckte hur nära storingarna hon satt.

Fotografen hann knäppa två snabba innan alla fyra hoppade ner. En av bilderna blev riktigt bra, här är dom!

Vi var rätt svettiga när det hela var över, placerade hundarna i bilen och gick in igen på Arken och fikade. Folksam delade ut reflexvästar åt alla hundar, men det är bara Flisa och Ayla som kan använda sina, eftersom de största västar Folksam hade var strl L och de var för små för Lillen och Moltaz.

Vilken kväll…

Igår tänkte vi ha en mysig videokväll hemma, och komma i säng tidigt för en gångs skull. Vi hade fått låna Johan Falk del 5 & 6.

Nästan direkt när vi satt oss i soffan och börjat titta, ville hundarna gå ut, trots att det inte var så länge sedan sist. Vi pausade filmen och tog en promenad i regnet.

Vi fortsatte titta på filmen ett tag, tills vi återigen var tvugna att göra ett avbrott, eftersom de stora hundarna var rastlösa. Mot bättre vetande släppte vi ut dom på baksidan, så dom skulle få springa av sig en stund.

Efter ca en halvtimma gjorde vi ett nytt avbrott för att släppa in Moltaz och Lillen. Vi var ju beredda på att dom skulle vara rätt skitiga, men inte så enormt som dom var. Dom hade båda två rullat sig på den fd gräsmattan. Det blev plats i korgen direkt. Vi fick ta dom en och en ner till källaren och duscha dom där. Efter det blev det skurning av golv i källaren och i hallen samt rengöring av deras bia-bäddar.

Efter detta långa avbrott satte vi oss återigen i soffan och trodde att vi skulle få se klart filmen, men inte… Det blev en promenad till i regnet. Det går ju inte att lura deras inneboende klocka.

När vi äntligen lyckats se klart filmen och kommit i säng var klockan närmare halv tolv. Eftersom väckarklockan börjar vråla kl 05:00 skulle det inte bli många timmars sömn.

Precis när jag började slumra till reste sig Fredde upp och började krafsa på sin arm. Jag tände lyset och fick till min förfäran se en mosad SPINDEL mitt emellan våra kuddar!! Det var en sådan med liten kula och långa ben, utan att överdriva var varje ben 5 cm långt! Bland de största jag sett! I MIN SÄNG!!! Den hade börjat med att klättra från lakanet upp på handen och var på väg uppför armen när han fick ihjäl den. Vilken tur att det inte var min arm den valde, då hade det nog blivit en färd till akut-sjuan.

Det var ju bara att byta sängkläder då, och sedan försöka slappna av från chocken för att kunna somna igen…

Hoppas att kvällens videotitt på del 6 blir lite lugnare.

Rart med djur…

Imorse hade vi lite extra bråttom. Det är ju bara då som det händer saker som försenar allt…

Moltaz spydde upp en massa benknotor-bitar! Jag visste att han var glupsk, men inte riktigt så glupsk!

Knotorna hade vi köpt på Arken. Antagligen någon knäled eller liknande från något stort dött djur. Vi såg att dom stora hundarna lyckades bita isär knotan, men trodde ju inte att bitarna skulle sväljas. Nu vet vi inte vad vi ska ge dom för slags ben att tugga på. De hårda vita som finns att köpa, äter dom ju upp i ett nafs.

Nu håller jag tummarna för att Moltaz spydde upp alla bitar han svalt… och att Lillen inte svalt några bitar…

Snö + vikt + odör

Imorse var det alldeles vitt ute, den första snön hade trillat ner…

Igår var vi och vägde de stora hundarna. Lillen har inte gått upp ett enda gram, men Moltaz däremot har gått upp från 62 kg till 63,2 på fem dagar.

Moltaz fiser hela tiden eftersom vi håller på att byta foder åt honom. Det luktar förfärligt illa.

Jag har lite svårt med Moltaz namn, kallar honom allt möjligt annat; oftast blir det Douglas eller Dogge… Baltazar har också slunkit ur mig. Stackarn!

Annars så funkar det riktigt bra med alla hundarna. Flisa har satt Moltaz på plats, så han vet nu hur långt han kan gå. Ayla är fortfarande lite avvaktande mot honom, har inte börjat leka med honom än, men hon brukar lukta i ansiktet på honom när han ligger ner.

Ny familjemedlem

Idag var vi en sväng till Ånge och hämtade Lillens bror Moltaz. Moltaz matte har blivit allergisk, så han måste omplaceras. Då tänkte vi att vi kan ta hand om honom, så nu har vi fyra hundar; två små och två skitstora.

Flisa har inte brytt sig om Moltaz alls under hemfärden, men nu har hon upptäckt att Moltaz inte är Lillen. Hon gillar honom inget vidare nu, men det kommer hon att göra så småningom. Lillen accepterar hon fullt ut nu, han kan till och med buffla på henne inomhus utan att hon blir stel som en pinne och anfaller.

Leon såg lite brydd ut när vi kom med båda hundarna, tittade från den ena stora hunden till den andra.

Ayla är som vanligt bara superlugn och mysig, accepterar läget.

Spindelfobi

Läste denna artikel i dagens Aftonbladet. Sedan var jag tvungen att läsa alla andra artiklar också om spindlar.

Fyra giftspindlar; Svarta Änkan, Luffarspindel, Större Taggspindel och Getingspindel har ETABLERAT sig i Sverige!!! USCH!!! Dom kommer säkert att leta upp mig!

Jag är en riktig spindelmagnet. Spindlarna verkar känna på sig att jag inte vill ha med dom att göra. Två gånger har jag blivit biten av en skogspindel och åtskilliga gånger har jag haft spindlar på kroppen. Senaste gången var på stranden i Tunisien. Då lyckades jag få fart på den sovande badvakten när jag skrek och flög rakt upp ur solstolen, eftersom en sandfärgad liten hoppspindel tyckte att den skulle sitta på min arm. Spindeln blev inte rädd utan placerade sig på armstödet på solstolen istället. Tur att jag har världens bäste man som tog bort eländet.

Stackars Lillen

…och stackars mig!

Häromdagen fick hundarna pyttelite pytt-i-panna på varsitt tefat… Dom tyckte det var supergott!

När vi kom hem efter jobbet dagen därpå, såg vi genom hallfönstret att någon hade mått dåligt, det såg ut som det låg spya på hallgolvet. När vi öppnade ytterdörren slog en fruktansvärd stank emot oss. Det var ingen spya utan fem stora lösa bajspölar! Inget som gick att ta upp med papper, det var skurmoppen som gällde. Lillens mage hade reagerat på pytt-i-pannan!

Min käre man klargjorde direkt att detta var något han inte klarade av! Kul! Vem måste då ta reda på det? (Det är faktiskt han som står som ägare till Lillen )

Fredde gick ut på promenad med hundarna och jag skurade… Tur att jag hade två skurmoppar hemma, den första blev minst sagt grisig.

Inge’ mer pytt-i-panna åt Lillen!

Bilbolaget suger

Vi köpte vår V70 när den endast var 1 år gammal, nästan alldeles ny.

Efter ett tag började vi höra ett klonkljud någonstans framtill, när vi körde i nåt hål och svängde samtidigt. Vi lämnade in bilen på Bilbolaget, men dom hittade ingenting. Eftersom garantin var kvar på bilen behövde vi inte betala.

Klonket fortsatte och vi lämnade återigen in bilen, inom garantitiden, med samma resultat. Dom hittade inget fel.

Jag tvivlar på att dom provkört bilen, för i så fall borde dom ha hört ljudet. Man lämnar ju inte in bilen på verkstad för man tycker det är kul, det är både omständigt och tråkigt.

Häromdagen var det dags att lämna in bilen igen av samma orsak. På telefon sa dom att det inte heller denna gång skulle kosta något, trots att garantin inte längre gäller, eftersom vi lämnat in bilen förut på grund av samma fel två gånger.

Inte heller denna gång hittade dom orsaken till klonket, men vi blev blåsta, nästan 1000 kronor fick vi punga ut med i felsökningsavgift! Dessutom var gubben vi pratade med på Bilbolaget, både sur och otrevlig!

Nästa bil blir ingen Volvo!