Katt på rymmen

Vilken kväll… Sippi har skadat ena baktassen och har utegångsförbud. Eftersom hon vägrar gå på kattlådan brukar jag gå ut med henne i koppel.

Tog henne på en promenad efter jobbet ikväll och hon blev rädd och slet sig. Jag letade efter henne direkt i en och en halv timme utan att hitta henne. Var rädd att hon fastnat någonstans med kopplet.

Hela kvällen har jag ropat utan att få något svar och blev mer och mer orolig för varje timme som gick.

Efter fyra och en halv tinme på rymmen hittade jag henne. Jag tog en sökrunda igen och då svarade hon när jag ropade. Hon var på ödetomten som gränsar till vår.

Hundmöte

Igår när jag kom hem från jobbet var det soligt och varmt, så jag ställde ytterdörren på vid gavel så att hundarna kunde ligga ute på förstukvisten som så många gånger förr.

Rätt som det var hörde jag ett herrans oväsen från hundarna och förstod att någon hund gick förbi ute på gatan. Jag sprang mot ytterdörren och precis när jag kom ut på bron såg jag att mina hundar var på väg ut i gatan. Houdini (Devil) hade lyckats öppna järngrinden.

Ute på gatan stod en förskräckt granne med sina två 20-kilos tikar. Teyla ser lite skräckinjagande ut när hon reser ragg, men är ju supersnäll. Devil finns det heller inget ont i som tur är. Inget hundslagsmål alltså. Devil sprang runt och lekte med den ena tiken medan Teyla och den andra tiken nosade runt på varandra.

Jag lyckades få tag i nackskinnet på både Devil och Teyla och baxade tillbaka dom in i hallen.

Teyla förstod att hon gjort något dumt och försökte be om förlåtelse genom att titta på mig med sina rådjursögon och lägga sin stora tass på min mage. Devil däremot han tyckte nog att han gjort dagens goda gärning.

Puh!

Inlägg från Facebook

Hemsk dröm

Vaknade före väckarklockan idag alldeles kallsvettig. Jag drömde  att vi tagit ihjäl Devil för att vi inte längre orkade med honom!

Det var Fredde som dödade Devil. Han gjorde det i sovrummet, han sköt honom, jag väntade utanför. Det hördes ingenting och mannen hämtade mig när det var klart.

När jag gick in i sovrummet låg Devil på sängen tillsammans med en annan hund, som också var död. Det var någon typ av vinthund som tydligen också var vår. Båda hundarna hade krympt, de såg ut som åtta-veckors-valpar. Alldeles oskyldiga och underbart söta. Inget blod fanns det, dom bara låg där och såg ut som dom sov.

Jag satte mig på sängkanten och klappade på Devil och funderade på vad vi egentligen gjort. Undrade hur vi kunde döda två helt friska och supersnälla hundar…

Där i drömmen vaknade jag och drog en lättnadens suck när jag insåg att Devil inte var död.

Antagligen är det väl hans senaste tilltag som skulle bearbetas. Vi har inte längre några blommor i fönstren i hallen eftersom Devil kommit på att det är rätt kul att slita ner blomkrukorna och äta upp blommorna.

Jag strödde GetOff (gröna, illaluktande geléklumpar som ska hålla katter borta från rabatterna) i krukorna, men det hjälpte inte.

Vi har även tre  blommor i stora krukor på golvet, som han även gett sig på. Det verkar som han fått smak på GetOff-klumparna. Nu ligger det snus i krukorna istället. Får se hur lång tid det tar innan Devil blir snusare…

Parning

Nu förstår vi varför Devil ville ha Teyla naken! Tur att han är kastrerad
Devil o Teyla

Teyla utan säng… och blöja…

Nu har Devil ätit upp Teylas säng igen. Jag som satt i två dagar en helg och sydde ihop en vardagsrumsmatta med nylonlina, stoppnål och tång. Devil har vässat klorna på sängen så länge att den till slut gav upp. Bäddmadrasserna som jag lagt inuti har han börjat dra ur. Nu får Teyla sova på mattan utan bäddmadrasser som fyllning. Lite hårdare. Stackars Teyla.

 

Devil tycker även om att äta löpblöja, det äcklet. Teyla löper nu och vi har två par jättestora tikskydd som vi alternerar med. I tikskyddet placerar vi en jättestor barnblöja som vi klippt hål i för svansen. Devil har kommit på att det går att dra ut själva blöjan ur tikskyddet. Jag har provat att tejpa fast blöjan i tikskyddet med silvertejp på alla möjliga sätt, men inget hindrar honom. Grrr…

Julresa till Malmö

Vi (jag, mannen och hundarna) åkte ner till Malmö över julen för att hälsa på mina föräldrar och lillasyster. En resa jag aldrig gör om vintertid.

Vi kom iväg från Sundsvall dagen för julafton ca 7:30. De första 70 milen var besvärliga med saltslem på framrutan. Redan kl 15:00 började det mörkna. Torkaren vi köpt på Biltema var kass, så sikten var urusel. Mycket ansträngande för ögonen, särskilt vid möte. När vi kom till Gränna hade vi tröttnat och var in på en mack och köpte en ny torkare. Härligt!

Men glädjen varade bara några minuter, tills snöstormen kom. De sista trettio milen var ännu jobbigare, med så gott som noll sikt. Kolsvart mörker och snö, snö, snö. Tidvis såg man inte vart vägen var, eftersom allt var vitt. I omgångar var det bilköer på motorvägen, vi körde 50 där det var 120. Det var omöjligt att köra om eftersom snön var så djup i omkörningsfilen. Mina ögonvitor blev alldeles rödsprängda och det tog två dagar innan de blev normala igen. Vi var alldeles slutkörda när vi fram till Malmö kl 23:00.

 

Men snön försvann fort nere i söder, gräsmattorna lyste åter gröna.

Korten är tagna i Danmark dit vi var en sväng på annandagen.

Hemfärden gick mycket bättre, dels kom vi iväg mycket tidigare (så att vi slapp köra så många mil i mörker) och dels så var det ingen snöstorm. Men trettio mil i spöregn var inte heller idealiskt… och så detta hemska vägsalt… men den nya torkaren var suverän.

 

Syskonträff

Två dagar före julafton träffades Devil och hans kullsyster Nikki för en lekstund. Nikki bor i Östersund, men var i Sundsvall för att fira jul.

Efter att Nikki visat Devil vem som bestämde, lekte dom jagis och grävde gropar i snön. Nikki är precis som Devil, helt outtröttlig, men till skillnad från honom, har hon endast knaprat i sig en mobiltelefon.

Både vi och Devil ser fram emot nästa ”valp-träff”

Jag knäppte en massa kort med min mobilkamera, men de blev suddiga allihop (antagligen för att hundarna inte var stilla en enda sekund). Men som tur var, så jag filmade jag en liten snutt också

God Jul & Gott Nytt År

Sippi, Devil, Teyla och Ayla

Flisa är borta

Flisa är borta nu.

Det känns tomt.

Det är märkligt, att fast man borde vara beredd, så är man ändå aldrig det. Vi har vetat i nästan ett och ett halvt år att slutet var nära, men att ta det slutgiltiga beslutet är oerhört svårt. Att hundar inte gärna vill visa att dom mår dåligt, gör det inte lättare heller. Man slutar ju aldrig hoppas att det ska bli bättre, ändå fast man innerst inne någonstans vet att så inte är fallet.

Hos veterinären fick vi först betala och sedan gå in med Flisa genom en speciell ingång. Inne i rummet fanns det tända ljus och en filt på bordet där Flisa först fick en lugnande spruta som hon somnade av. Hon låg ett långt tag i mitt knä och snarkade. Sedan när veterinären kom tillbaka fick hon narkos och därefter ett hjärtstoppsmedel. Vi var kvar ensamma med henne en stund efter att hon var död och sa farväl.

Flisa var inte speciellt social, så det gick rätt bra i går kväll när de övriga tre låg som vanligt med oss i soffan. Men när det var dags för kvällsmaten, tittade Ayla efter Flisa, eftersom hon alltid brukade skälla när det vankades mat.

Vi kommer att få hem hennes aska som vi kan begrava sedan.

Sov gott lilla älskade Flisa.